Transkription

När jag besökte Sverige för några månader sedan snubblade jag över den här konstutställningen på en tunnelbanestation.

Jag har suddat ut den eftersom utställningen är så obscen att den faktiskt skulle kunna vara olaglig här i Singapore. Men i Sverige är det myndigheterna som marknadsför den!
Gränserna för vad som är ok för offentlig konst är helt andra i Sverige än i Östasien. Låt oss ta en titt!
Det finns ingen konst i tunnelbanan här i Singapore men det är ofta en utställning längs med Orchard Road. Här är ett exempel från några år sedan.
Det visar en ung idrottskvinna i en delikat position men utan att korsa gränsen till obscenitet. Istället är den en hyllning till skönhet, skicklighet, och prestation.
Det här är också från Orchard Road. Alla verk har något som vanliga män och kvinnor kan uppskatta och beundra.
Svenska konstnärer, åtminstone de som får offentliga medel, är mycket mindre intresserade av att behaga allmänheten.
Titta på det här föremålet från en svensk förort och fråga dig själv vem konstnären försökte imponera på. Det var definitivt inte gemene man i området!
Det handlar inte om att konsten är abstrakt. Den här skulpturen från Singapore är också väldigt abstrakt, men har en särskild skönhet och elegans som är upplyftande och inspirerande.
För det mesta är den offentliga konsten dock föreställande, ofta med ett historiskt motiv, som den här statyn av en tidig feminist.
På tal om feminism låt oss återvända till tunnelbanan.
Jag är inte en jurist men jag tror faktiskt att det skulle vara ett brott att hänga de här teckningarna på en vägg i Singapore.
Jag var inte säker på om jag skulle få problem bara av att posta dem på Youtube
vilket skulle göra det ganska svårt att rapportera om det, men så vitt jag kan utläsa från lagtexten så borde det vara OK.
För att sammanfatta: “obscen” med avseende på en film innebär en film som tenderar att moraliskt fördärva publiken.
Jag tvivlar på att det kommer att fördärva er så låt oss ta bort utsuddningen. Teckningarna föreställer kvinnor som har mens, lesbisk kärlek, och håriga ben.
Det är faktiskt ganska representativ för den sortens konst som får offentliga medel i Sverige nu för tiden, eller annat stöd från myndigheter. Det är mest placeringen som är ovanligt framträdande.
Ett annat exempel är en anpassning av SCUM-manifestet av Valerie Solanas. Kvinnan som skrev denna intensivt hatfyllda klagan mot män försökte till och med mörda den kände konstnären Andy Warhol. Men det hatfyllda innehållet hindrade inte svenska myndigher från att bekosta teaterföreställningar av det, eller skolor från att skicka elever dit.
Du kanske tror att jag måse ha valt ut en enstaka extrem händelse, men SCUM-manifestet är faktiskt en favorit bland det svenska etablissemanget.
Det finns såklart mindre provocerande konst också.
Som avslutning finns det konst i östasien som inte skulle få finansiering i Sverige,
inte med skattepengar. De här bilderna tog jag i Hong Kong för ungefär tre år sedan.
En koreansk konstnär hade en utställning med skulpturer av människor som var strålande lyckliga — i traditionalla könsroller.
Det skulle inte uppskattas av nuvarande etablissemang i Sverige.
Vem skall säga vad som är konst och vad som bara är obscent? Och vad tycker du själv? Säg din mening i kommentarsfältet nedanför.

Samtliga ämnen